Linn Eckeskog

Jag har i trevligt och namnkunnigt sällskap arbetat med två böcker under 2021 och 2022. Den första boken är en antologi för Studentlitteratur under Gunnar Åséns redaktörskap, som redan finns i handeln. Ingegerd Tallberg Bromans och mitt gemensamma kapitel heter “Att rikta den granskande blicken mot föräldrasamarbetet” (Åsén 2022).

Den andra boken är en antologi varsamt sammanställd av Bim Riddersporre och Magnus Erlandsson, som kommer ut hösten 2022 på Liber. Mitt kapitel heter “Föräldrakommunikation – en balansakt på förskolans gräns” (Riddersporre och Erlandsson 2022).

Här kan du läsa ett smakprov på Perspektiv på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan (2022) och här kan du hålla utkik efter Att styra förskolan med värdegrund (2022).

Jag gillar när livet bjuder på oväntade små äventyr. För några veckor sedan fick jag ett mail. Ett grattis. Bland 255 anonymiserade essäer hade Ebba Witt-Brattström, Ralf Andtbacka och Ann-Charlotte Palmgren valt ut åtta. En av dem var min och nu var jag välkommen över till Vasa för att ta emot mitt hederspris.

I den berörande essän får läsaren förflytta sig mellan två cancersjuka mammor, den ena på 1980-talet och den andra på 2020-talet, den ena närstående och den andra som en bild på Instagram. Linn Eckeskog växlar mellan att både ömsint och allvarligt skriva fram en dotters bild av sin mamma, sjukhusbesök och läsning av böcker om cancer samt en mammas korta dagboksanteckningar.

Ebba Witt-Brattström, Ralf Andtbacka och Ann-Charlotte Palmgren

Min text ”Fördröjd rapport till Umeå” börjar natten den 28 februari 1986 när Palme dör och min mamma får leva. Det är en essä skriven i ett lite maniskt tillstånd, om nätterna, i lekparkerna och på lunchrasterna. Den ville ut och ute är den.

Hans ruins essätävling vill uppmuntra och bevara essän som format. “Essän är stilistiskt njutbar. Mer personlig än den ordinära vetenskapliga prosan, mer lärd än den rena skönlitteraturen och mer eftertänksam än den utpräglade journalistiken.”

Tack Kulturfonden, Hans Ruin, juryn, arrangörerna och inte minst alla trevliga författare som jag hade förmånen att träffa i Vasa. Läs mer här.

Vårens föreläsningsturné inom förskolans område tog mig i två omgångar till Stockholm på inbjudan av Gothia kompetens.

I det senaste numret av Förskoletidningen skriver jag om föräldrasamarbetet, professionalisering och digitalisering. Vad har den hastiga övergången till digital kommunikation inneburit för förskolorna?

Hur vi kommunicerar med vårdnadshavarna påverkar yrkets status. Vi kan bedriva en verksamhet med hur hög kvalitet som helst, men det krävs också att andra ser och förstår vad vi egentligen gör, skriver Linn Eckeskog.

”Det var Melinda som ringde, såklart. Hon är sen att hämta som vanligt. Tänk att det alltid blir så här.” Förskolläraren riktar sig till kollegan i rummet, omedveten om att telefonsamtalet fortfarande är i gång. Kvar i luren finns den mamma som just ringt för att meddela att hon blir sen att hämta dottern. Personalens ton är ny och främmande för henne – liksom frustrerad och anklagande. Skammen rusar genom mammans kropp. När hon lägger på telefonen har skammen bytts mot ilska och besvikelse. Hon letar upp rektorns telefonnummer.

I november föreläste jag på Skolportens konferens för specialpedagoger i förskolan. Tack till er som deltog och som dessutom återkopplade med egna tankar om de frågor jag tog upp. Måndag 7 februari återvänder jag till Stockholm för att föreläsa för att föreläsa på konferensen Rektor i förskolan.

15.15 Ett rektorsperspektiv på föräldrakommunikation
Att samverka med barnens vårdnadshavare är ofta meningsfullt – och krävande. Dessutom är det en del i uppdraget som lätt hamnar i skymundan i utbildning, kompetensutveckling och planering. Ta del av en föreläsning där fokus ligger på hur du som rektor genom reflektion, struktur och rutiner kan avlasta arbetslagen och i bästa fall också bidra till ökad likvärdighet. I föreläsningen lyfts frågor som:

Vilka funktioner fyller kommunikationen i förskolan?

Vad utmärker våra föräldragrupper, och vilken betydelse har deras sammansättning?

Vilken roll vill vi att vårdnadshavarna ska ha i relation till våra verksamheter?

Vad bör jag som rektor reflektera över och ta ställning till när det kommer till föräldrakommunikation?

Hur kan du som rektor skapa rutiner och strukturer som avlastar personalen och sparar tid?

Hur mycket är det rimligt att arbetssätten skiljer sig mellan olika avdelningar inom en och samma förskola?

Vilka medier för kommunikation använder vi, och varför?

Borde vi använda mallar och ha interna principer och riktlinjer?

Jag hade nöjet att avrunda sommaren i ett digitalt samtal (nåväl) om föräldrasamverkan. Tack Förskoleforum för förtroendet att skriva om mina hjärtefrågor i ett så angeläget forum, som når så många, och att dessutom få avrunda vårt halvårslånga samarbete med en föreläsning inför hundratals engagerade förskollärare och barnskötare.

Dialogen fortsätter på Instagram (@LinnEckeskogPhD).