Föreläsare, författare och forskare

Kategori: Okategoriserade

“Tänk igenom vad ni vill förmedla”

I det senaste numret av Förskoletidningen skriver jag om föräldrasamarbetet, professionalisering och digitalisering. Vad har den hastiga övergången till digital kommunikation inneburit för förskolorna?

Hur vi kommunicerar med vårdnadshavarna påverkar yrkets status. Vi kan bedriva en verksamhet med hur hög kvalitet som helst, men det krävs också att andra ser och förstår vad vi egentligen gör, skriver Linn Eckeskog.

”Det var Melinda som ringde, såklart. Hon är sen att hämta som vanligt. Tänk att det alltid blir så här.” Förskolläraren riktar sig till kollegan i rummet, omedveten om att telefonsamtalet fortfarande är i gång. Kvar i luren finns den mamma som just ringt för att meddela att hon blir sen att hämta dottern. Personalens ton är ny och främmande för henne – liksom frustrerad och anklagande. Skammen rusar genom mammans kropp. När hon lägger på telefonen har skammen bytts mot ilska och besvikelse. Hon letar upp rektorns telefonnummer.

Skolporten: Rektor i förskolan 7 februari

I november föreläste jag på Skolportens konferens för specialpedagoger i förskolan. Tack till er som deltog och som dessutom återkopplade med egna tankar om de frågor jag tog upp. Måndag 7 februari återvänder jag till Stockholm för att föreläsa för att föreläsa på konferensen Rektor i förskolan.

15.15 Ett rektorsperspektiv på föräldrakommunikation
Att samverka med barnens vårdnadshavare är ofta meningsfullt – och krävande. Dessutom är det en del i uppdraget som lätt hamnar i skymundan i utbildning, kompetensutveckling och planering. Ta del av en föreläsning där fokus ligger på hur du som rektor genom reflektion, struktur och rutiner kan avlasta arbetslagen och i bästa fall också bidra till ökad likvärdighet. I föreläsningen lyfts frågor som:

Vilka funktioner fyller kommunikationen i förskolan?

Vad utmärker våra föräldragrupper, och vilken betydelse har deras sammansättning?

Vilken roll vill vi att vårdnadshavarna ska ha i relation till våra verksamheter?

Vad bör jag som rektor reflektera över och ta ställning till när det kommer till föräldrakommunikation?

Hur kan du som rektor skapa rutiner och strukturer som avlastar personalen och sparar tid?

Hur mycket är det rimligt att arbetssätten skiljer sig mellan olika avdelningar inom en och samma förskola?

Vilka medier för kommunikation använder vi, och varför?

Borde vi använda mallar och ha interna principer och riktlinjer?

Tack Förskoleforum!

Jag hade nöjet att avrunda sommaren i ett digitalt samtal (nåväl) om föräldrasamverkan. Tack Förskoleforum för förtroendet att skriva om mina hjärtefrågor i ett så angeläget forum, som når så många, och att dessutom få avrunda vårt halvårslånga samarbete med en föreläsning inför hundratals engagerade förskollärare och barnskötare.

Dialogen fortsätter på Instagram (@LinnEckeskogPhD).

Tidningen förskolan

“Lapp, podd eller prat?”

I förskolan sker ständig kommunikation med vårdnadshavare – i många kanaler. Men vad funkar egentligen bäst för vilket budskap?
– Gör en kommunikationsinventering för att se vad som funkar för er, säger Linn Eckeskog, förskoleforskare och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap.

Förskoleforum (201215)

Läs artiklen “Lapp, podd eller prat?” i Förskoleforum här.

Kan vårdnadshavare vara för nöjda?

Redan under de första intervjuerna jag gjorde om förskolans samverkansuppdrag uppdagades ett oväntat problem: för nöjda vårdnadshavare. Dessa vårdnadshavare var glada om barnen var glada och intresserade sig därför inte nämnvärt för förskolan. Det kändes paradoxalt till en början. Nöjd är väl en bra sak?

Jag förstod att problemet med för nöjda vårdnadshavare handlade om verksamhetens och barnens bästa. Verksamheten kräver en grundläggande synkronisering mellan förskola och hem, och den försvåras av oengagerade vårdnadshavare. Men jag insåg snart att problemet också låg i den förenklade syn på förskolan som vårdnadshavarna gav uttryck för. När de nöjde sig med förskolan som en service och trygg uppväxtmiljö, bedömdes förskolans kvalitet utifrån fel måttstock.

I personalens ögon är förskolan så mycket mer än en rolig plats, och det är allt det där andra som har stått i centrum när man sedan 90-talet strävat efter att höja förskolans status. I botten ligger allas vårt grundläggande behov av att få våra ansträngningar och kompetenser uppmärksammade och bekräftade.

Lästips:

Ingrid Granbom har i sin avhandling skrivit fint om utmaningen som många upplever när det kommer till att hävda sin profession och kunskap utan att undermina vårdnadshavarnas tro på sina egna förmågor.

Granbom, Ingrid (2011). ”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik. Avhandling. Jönköping: Högskolan i Jönköping.

Vilken roll har kommunikationen i förskolan?

Ny bok om kommunikation med vårdnadshavare

Kommunikation med vårdnadshavare förhandsbokas här.


”Treåring kvarglömd på dagis”

Rubriker som dessa får dig antagligen att stanna upp. Kanske suckar du över att rapporteringen om förskolan så ofta handlar om problem. Kanske skaver benämningen dagis. Och när grannen en stund senare lite skämtsamt frågar varför du behövde läsa vid universitetet för att vinna över fyraåringar i Fånga ballongerna – ja, då knyter du kanske näven i fickan och frågar dig varför omgivningen inte förstår ditt yrke och din organisation.

Går det att omförhandla fördomar om förskolan? Finns det sätt att berätta om ditt arbete som ökar omgivningens förståelse? Kan du i kommunikationen med andra upprätta dig själv som professionell pedagog – och samtidigt öppna upp för vårdnadshavares inflytande? Hur kan du förstå din föräldragrupp och bjuda in till delaktighet, men ibland också markera gränser?

I Kommunikation med vårdnadshavare bygger Linn Eckeskog vidare på slutsatser från sin doktorsavhandling Kommunikation i förskolan, som är en av de mest lästa monografierna i Sverige 2019 och 2020. Med fokus på den medierade kommunikationen varvar Eckeskog forskningsresultat med konkreta övningar.

Boken vänder sig främst till yrkesverksamma och studenter vid utbildningar kopplade till förskolan, men resonemangen och råden är även överförbara på fritidshem och skola.

…handlar inte all samverkan i grunden om kommunikation?

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén